Försvarsdagen 2009

FÖRSVARSFRÅGOR ENGAGERAR FINLANDSSVENSKARNA

Intresset för det frivilliga försvarsarbetet är på frammarsch bland finlandssvenskarna. I slutet av förra året upptogs Nylands Brigads Gille som medlem i Försvarsutbildningsföreningen MPK och i januari ordnades den genom tiderna första finlandssvenska försvarsdagen med drygt 100 deltagare från hela landet och Sverige.

Finlandssvensk försvarsdag ordnades av Försvarsutbildningsföreningen i samarbete med Svensk utveckling rf på Sjökrigsskolan på Sveaborg med kommodor Henrik Nystén som värd. Han redogjorde för marinens och Sjökrigsskolans uppgifter. På programmet stod försvars- och säkerhetspolitik samt huvuddragen i utvecklingen av det finländska försvaret med betoning på det frivilliga försvarsarbetet.

I vida kretsar, speciellt på finlandssvenskt håll och också för flera kursdeltagare, är det frivilliga försvarsarbetet fortfarande rätt okänt. Detta trots att verksamheten redan pågått i 15 år.

Enligt MPK:s verksamhetsledare, brigadgeneral Pekka Tuunanen går föreningens historia tillbaka till år 1990 då en interpretation av 1947 års fredsfördrag i Paris gjorde dylik verksamhet möjlig för Finland. Två år senare påbörjades det frivilliga försvarsarbetet och år 1993 grundades Försvarsutbildningsföreningen (MPK) som takorganisation för en riksomfattande utbildningsorganisation.

MPK erbjuder militär utbildning för reservister, utbildning för krisuppgifter, utbildning för utbildare samt ledaruppdrag och säkerhetsfärdighet. En väsentlig del av del av MPK:s utbildning gäller civil verksamhet såsom första hjälpen och brandskydd. Intresset för verksamheten har ökat stadigt och i fjol ordnade MPK inte mindre än 1 400 kurser för 34 000 personer. Detta kan jämföras med att försvarsmakten utbildar ca 25 000 reservister per år.

För att kunna administrera allt detta har MPK 50 anställda som bistås av 2 000 frivilliga utbildare. Försvarsministeriet styr och övervakar MPK:s ekonomi. Verksamheten, som till stor del är statsfinansierad, har en årsbudget på 3,4 miljoner euro.

Lagstadgad verksamhet
För ungefär ett år sedan fick den frivilliga försvarsverksamheten fastare former och en ny och klar status i och med att vi fick en lag om frivilligt försvar i 44 paragrafer.

– Genom lagen får MPK en understruken roll och åtnjuter statsstöd. Föreningen är nu ett offentligträttsligt samfund som främjar försvaret genom utbildning, information och upplysning, sade ordföranden för försvarsdagens arrangörsgrupp, utvecklingschef Carl-Johan Hindsberg.

Han påpekade att en av MPKs många uppgifter är att utveckla kvinnornas möjligheter att delta i det frivilliga försvarsarbetet.

Den parlamentariska övervakningen av MPK sker genom delegationen för frivilligt försvar inom försvarsministeriet. Den ska samordna och stärka det frivilliga försvaret.

Enigt Hindsberg ökar lagen krisberedskapen i samhället.

– Säkerheten i samhället kan förstärkas genom planenligt samarbete mellan myndigheter, näringsliv och medborgarorganisationer. Lagen främjar även försvarsförmågan, sade han.

MPK har idag 15 medlemsföreningar, samtliga med riksomfattande verksamhet. Färskast bland dem är Nylands Brigads Gille. Gillet har ca 15 000 medlemmar fördelade på 11 underavdelningar runt om i Svenskfinland. Därmed finns det en klar plattform för frivilligt försvarsarbete på svenska.

– Gillet kunde kanske öka det finlandssvenska inslaget i och intresset för den frivilliga försvarsverksamheten, säger Carl-Johan Hindsberg hoppfullt. Hans fingerspetskänsla efter försvarsdagen är att så kan ske.

Under försvarsdagen sade Kaj-Erik Lindberg, ordförande för Nylands Brigads Gille att Gillets ambition är att förbättra samarbetet mellan de finlandssvenska frivilliga försvarsorganisationerna.

– Men vi eftersträvar inte att bli en takorganisation.

När representanterna för regionerna tog till orda framlade de bland annat önskemål på flera reservövningar och reservövningar till Åboland, flera försvarskurser på svenska och tillräckligt långa öppettider på övningsområden och skjutbanor. Öjvind Björkman från Nyland kastade fram tanken på ett finlandssvenskt landskapskompani.

– Det är en utmaning för finlandssvenskarna att visa framfötterna genom att aktivt gå med i MPK:s verksamhet, sade arrangörskommitténs Kaj Pettersson.

Nöjd kommendör

Aktuell försvarsinformation serverades framför allt av dagens dragplåster, försvarsmaktens kommendör, amiral Juhani Kaskeala. Dagen innan hade han tagit del av regeringens försvars- och säkerhetspolitiska redogörelse.

– Den garanterar en långsiktig planering och utveckling av försvarsmakten. Med en anslagsökning om två procent utöver inflationskorrigeringen kan vi upprätthålla en krigstida styrka på 350 000 man, sade han.

Utan förhöjningen räknar Kaskeala med att styrkan reduceras till 250 000 man fram till år 2016, därför att de materiella kostnaderna stiger.

– Tillägget ger oss en stabil struktur. Politikernas önskan om en fortsatt stabil struktur, men utan den tvåprocentiga förhöjningen är en omöjlig ekvation.

Enligt Kaskeala stiger försvarets materielkostnader med 7-10 procent per år, alltså mer än den allmänna prisnivån. Därmed halveras köpkraften på tio år.

Kaskeala uttryckte också sin glädje över att försvarsbudgeten både i fjol och året innan ökade med ca 9 procent, en siffra som enligt honom gör Finland unikt. Speciellt glad är han därför att en tredjedel av försvarsbudgeten, eller ca 800 miljoner euro kan användas för nyanskaffningar.

Ytterligare beröm delade Kaskeala ut därför att anslagen för internationella operationer gradvis höjs från ca 110 miljoner euro per år till 150 miljoner.

När det gäller det nordiska samarbetet, speciellt mellan Norge, Sverige och Finland, ser Kaskeala stora synergimöjligheter i grundläggande frågor. Det handlar bland annat om gemensam materielanskaffning, underhåll och utbildning och att öva tillsammans för olika operationer.

Även om alla länder ansvarar för sitt nationella försvar såg Kaskeala inget hinder för operativt samarbete i fråga om sjö- och luftbevakning.

Hälsan problem bland beväringar

Lite bekymrad var Kaskeala beträffande de värnpliktiga. Redan vid uppbåden gallras ca 20 procent ut på grund av dålig fysisk eller psykisk hälsa.

– Ungdomens hälsa måste tas på allvar. Den är viktig för den nationella hälsan, framhöll amiralen.

Kommendören för Nylands Brigad, kommodor Anders Gardberg, visste berätta att ungefär 10 procent av beväringarna i den senaste kontingenten avbrutit sin militärutbildning.

– De flesta avbryter av medicinska skäl. Verksamheten tål nog en noggrann granskning, försäkrade han.

Den finlandssvenska brigaden, som sedan år 1998 utgör en del av marinen, har en konstant beväringsstyrka på 1 000 personer. Av dem är ungefär en procent kvinnor.

I övrigt ansåg Gardberg att brigaden har vind i seglen.

– Rekryteringsläget, fordons- och båtparken samt utbildningsområdena i Syndalen och Baggby är bra, summerade han och tillade en förhoppning om att de ekonomiska stimulanspaketen ska gynna brigaden i form av bättre kaserner.

Vid försvarsdagens avslutande festmiddag på Sveaborgs officersmäss föreslog MPK:s ordförande Harri Kainulainen att dagen görs till en tradition. Av bifallet att döma torde det bli så.

Text och foto: Peter Nordling